❤ Laura Louice Elisabet Lundberg ❤

09

Ett barndomsminne


Jag har alltid varit rädd för myror, när jag var liten som minns jag att vi hade en stuga i luleå, eller utanför luleå. Där hade vi en sandlåda jag brukade vara och leka, en dag som jag satt och lekte så skulle jag göra mat av sand, vatten och barr. Jag stoppade denna "mat" i en djup tallrik och skulle gå med den till min farmor så hon skulle få smaka det, glatt skuttande är jag omedveten om att en myra har hoppat in i min mat och är nu påväg att krypa upp på min hand. Jag börjar känna en svidande känsla på min hand och de sticker till som om något högg en kniv i handen. Till min förskräckning är de en myra på min hand. Jag tappar skålen och står och skriker/gråter och viftar med handen. Springer till min farmor och gråter hon tittar på handen och blåser och säger att de kommer bli bra. Men denna upplevelse satte sina ärr, kanske inte på min hand men efter de slutade jag leka i sandlådan när jag upptäckte att sandlåda innehöll tusentals myror.

jag hatar myror.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: